Kvällsfunderingar

Lovade mej själv före jag började blogga att jag skulle gå in för dethär helhjärtat, med en massa bilder och uppdatering varenda dag. Tja, blev ju kanske inte riktigt så, men jag skall absolut försöka förbättra mig. 
Det är bara så mycket ståhej här hela tiden med Viggo i farten, och då man väl sätter sig ner vill man nästan bara stirra in i väggen och koppla hjärnan i off-läge.

Nåja, men helgen i Vasa var i alla fall suverän, så roligt att träffa sina barndomskompisar igen på en och samma gång!
Det var även första natten som jag tillbringade ifrån Viggo, det gick nog bra fast jag saknade honom förstås.
Sen då jag kom hem så ville han visa alla sina leksaker om och om igen, något som han brukar göra åt te.x mommo och moffa eller mina kompisar då de är här på besök. 
Är ett dygn en lång tid om man mäter det med en 1,5 årings tidsuppfattning?

Länken igår kväll tillsammans med Lotta gick super, om alla träningstillfällen ändå vore så behagliga! 

Benen kändes så pigga och starka och inte fick jag ont heller någonstans! 

Förut har jag varit ganska on-off med mitt tränande, först får man värsta motivationen och ger järnet med någon motionsform, sen avtar motivationen lika hastigt som den kom och man tränar inte överhuvudtaget under flera månader. 

Men har nu joggat regelbundet sen januari och kanske jag nu börjar fatta vad träningsabstinens är som folk pratar om..:)

Huvudsaken är ju att man mår bra av att röra på sig, det är det viktigaste.